Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Ja som ni kanske förstår så e jag ju en mamma från hallstahammar. Bor här med mina två hulliganer Benjamin som är nio år och Emanuel som blir sex, samt deras pappa Richard.Vi är väl ingen vanlig svensson familj direkt, och jag skulle ljuga om jag sa att vi tagit den enkla vägen genom livet.Richard och jag var skolkompisar, vi blev ett par 95,fick vår första son i mars 2000,gifte oss i dec 2000, fick vår andra son i maj 2003.Två villor, en sommarstuga samt en skilsmässa senare står vi ändå här tillsamans i vår nyköpta lägenhet.Gräset e inte alltid grönare på andra sidan!! tro mig jag vet.

tisdag 24 mars 2009

Efter ett litet uppehåll...

Ja halloj!! har ju inte vart in och blogga på ett par dagar!!! Varför det kan man ju undra?? allt är bra har världens finaste familj och underbara vänner,solen skiner från blå himmel och det börjar gå mot ljusare tider.

Jag hade en toppen helg hos min bror, vi var på bus och leklandet hela lördagen och jag lekte så jag var helt slut med ungarna, efter det åkte vi hem till min bror och åt och drack gott.

Men varför e jag så jävla låg då??? vill inte må så här vill inte gå down down in black.Men jag kämpar på när dessa dagar kommer för jag vet att efter regn kommer solsken och jag blir mitt vanliga glada jag igen.Jag har sovit nästan dygnet runt i två dagar nu...sovit bort min ångest ( det e de ända som hjälper) men i dag satt jag på mig min keps, solbrillor och drog min luva över huvudet och gav mig ut på en tur med Troj, jag känner mig bättre i dag och i morgon är en annan dag och då mår jag förhoppnings vis ännu bättre.

Tack alla runt mig för att ni finns och förstår....förlåt för alla ggr ni ringer och jag inte orkar ringa upp!!! Förlåt Richard för att jag ibland försvinner in i min egen väg och du inte kan nå mig,, du vet att jag älskar dig och uppskattar allt du gör för mig och våra barn. Du är våran starka klippa,våran hjälte och vårt liv!! utan dig hade jag bara varit en skugga av den person jag är i dag,, jag är fortfarande inte stark, men jag har rest mig och kämpar vidare, jag slåss mot mörkret som vill dra ner mig ,jag kämpar i mot vill inte ner igen....Jag vet att ni behöver mig, lika mycket som jag behöver er!!

1 kommentar:

Anonym sa...

Du är duktig Zandra....kram Mimmi.